Misslyckande
sjunker in i känslan som inte finns
jag vinner ingenting
kroppen skakar
jag vill tillbaka
vill skrika det gör ont
i tystnad
känslan totalt transparant
ser igenom spegeln
osynlig och grå
det finns ingen som andas
som jag
jag kväver mig själv som du sa
fånge i min egen borg
önskan att kunna flyga
blockerad av en mur
klättra är min enda utväg
men jag faller du ser
det är ingen hemlighet
och jag vet
det finns inget slut
letar förgäves
i hopp om att finna ro
sökandes
efter lugn
men hittar inte ut
som att vara blind
har jag tappat bort mig själv
/ Ida
Kommentarer
Trackback
