Ida Josefin B

Jag har redan börjat, det är försent att bara gå nu, för vart skulle jag ta vägen då? 
Det är inte lätt när allt är så svårt, men samtidigt är det något visst med själva utmaningen.
Jag förändras, min omgivning förändras, jag ser inte på saker så som jag såg det förut. Det var lättare då, när jag jag var yngre.
Har jag alltid haft det lätt, för att nu bara stöta på svårigheter och motgångar? Är det så att det faktiskt är svårare nu?
Jag hänger inte med längre. Som att alltid vara steget efter. Vad vill jag egentligen? Var finns finns min dröm?


Jag är lycklig för din skull, även om det är svårt att se det. Du vet nog inte hur bra du är. Men du skulle bara veta hur mycket jag kommer sakna dig, bredvid mig.


Saker och ting förändras, allt för ofta känns det som, dags att börja inse det kanske.