Ida Josefin B

Nu cyklar jag iväg till gymmet för lite träning med Frida! Därefter blir det Idol-mys med mat och gottis hemma hos mig med tjejerna! Och Rosanna, jag saknar dig här!

Vad jobbigt det är att hela tiden känna att man inte kan någonting. Eller någonting kan jag väl efter 2 års plugg, men i alla fall. Jag känner mig rätt lost på praktiken just nu. Alla patienter har helt oklara funktionsdiagnoser, ont lite här och var och ingenting hänger ihop, känns det som. Och ALLA har knäartros plus lite till. Inte alls som i skolan där ett test ska vara antingen positivt eller negativt. Ok, jag kan skylla på att jag bara gått 3,5 dagar på kliniken än så länge, men ändå, jag blir frustrerad! Jag vill vara lika duktig som alla andra sjukgymnaster!

Denna vecka fick inte heller något slut. Jobb på Apoteket i lördags och hela dagen idag på Arla. (Idag viskade en fågel i mitt öra att även plastsyster Sandra ska få börja jobba på Arla, superkul ju!) I fredags efter skolan mötte jag Frida.R för att förtidsrösta i stan och sedan bar det av hem till henne och Ragge för middag, Idol och en massa asgarv. Senare kom Kristoffer och kvällen blev väldigt sen. I lördags hann jag med en visit hos Frida.D efter jobbet och idag har jag övningskört med pappsen i en timme efter Arla. Har hunnit med rätt mycket trots allt. Nu blir det myskväll hemma med min älskling!

Äntligen är det så gott som klart här hemma. Bordet, alla stolar, skrivbordet och byrån i badrummet är gamla träfärgade möbler som vi målat. Vi har satt upp hyllor med spotlights, köpt blommor, kuddar, en matta till köket och en ny bokhylla till klädkammaren/förrådet som jag inte orkar visa. Kristoffer har köpt nya datorer och så har pappa hjälpt oss att tapetsera en brun fondvägg och satt upp tvn på väggen. Är nöjd även om det finns lite småpyssel kvar att göra/köpa.

Vad f-n är det med mig? Jag har sprungit så långt som 18 km förut, då borde väl inte 21 km vara något problem? Kanske är det huvudvärken som oroar mig, men det är med största sannolikhet spänningshuvudvärk - så det går över under loppet. Men ändå sitter jag här, orolig över min form, mycket orolig. Orolig över vad jag ska äta innan, försöker äta allt bra jag bara kan - havregrynsgröt, te, vatten, knäckebröd med skinka, keso och tomat och så ett ägg! Orkar inte ens äta upp. Ska äta kyckling till lunch innan, vilket jag läst ska vara bra inför ett lopp. Dricker vatten som en tok, men kissar också som en tok. Funderar över vad jag ska ha på mig, shorts i alla fall. Men linne, t-shirt eller långärmat? Tänk om jag blir för varm, för kall? Tänk om min förkylning ligger kvar och gror? Det här är sååå typiskt mig. Överanalyserar, stressar upp mig. Jag vet ju att jag kommer klara det här! Det gör jag alltid. Haha...

Det är en bit att springa på lördag ser jag! Så det blir lite Stockholm-sightseeing så att säga... Rääätt så backigt också. Jag är nervös, fast positivt då! Pirrig och taggad. Detta blir det längsta någonsin, coolt!

Ligger verkligen på gränsen på att bli sjuk just nu, igen. Har inte kunnat sova dessa 3 nätter sedan skolan började pga att jag stressar upp mig över allt och ingenting. Tanken på att jag MÅSTE sova för att jag endast är ledig 4 dagar i månaden gör att jag verkligen inte kan sova - somnar aldrig och vaknar sjuttioelva gånger under hela natten. Känner stress över att jag måste göra ett bra val vad gäller praktikplats, stress över att komma på vad mitt examensarbete ska handla om, stress över att ta körkort, stress över att samtidigt behöva jobba, stress över min träning och halvmarathon... Dvs, jag är i stort behov av sömn denna månad och kommande halvår och det vet jag, därför går det också åt helvete att sova för tillfället. Har ont i halsen och mår dåligt. Fan! Jag har ju mått prima hela sommaren! Hoppas jag lyckas denna natt, annars blir det nog sängen hela dagen imorn, istället för skola, vilket jag är rädd för. Vill inte det här!